aklogo

 

 

Andakt v.23

 

Vad menar kyrkan när den säger att Gud är en ”treenig – en”?

Vad har det med den kristna tron att göra?

Bön

Herre, min Gud, du talar till oss genom mänskliga ord och använder dem som redskap för att dra oss närmare dig. Gör mig öppen och lyhörd så att jag kan ta emot vad du inifrån vill säga mig, nu då jag blir stilla för att läsa några ord om dig. Ge mitt inre öga ljus. Amen.

Bibelord

De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: »Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt 28:16-20).

Betraktelse

Jag tror att den stora nöden för människor idag är att livet fallit sönder i en mängd beståndsdelar men vi har ingenting, eller allt färre, har de långsiktiga förmågor som krävs för knyta ihop delarna till något helt. I stort sett alla människor jag möter är i någon mening ensamma, de kan ha stora sociala nätverk på sociala medier och bekantskapskrets men i själva verket är detta snarare ett uttryck för att hantera ensamheten, osäkerheten på om man duger eller har förmågan att leva i nära relationer. Det sista kräver hårt arbete, ärlighet, tro, tillit och förmåga att vara sårbar, utan att få bekräftelse och uppmärksamhet för det. Det ger ingen kortsiktig belöning. Men det är också här vi i stället erbjuds att slippa detta jobbiga, och istället söka bekräftelse från andra. Om det så handlar om att få en bekräftelse”kick” på sociala medier, prestationer eller att synas och ropa högst. Men det hjälper inte mot tomheten och ensamheten, snarare kan det bara göra den större.

För det vi längtar efter (och nu kommer det ord som jag menar människor längtar efter allra djupast), det är inte bekräftelse, utan det de flesta längtar efter är verklig och äkta Kärlek. Att någon ser hela mig, och på ett äkta sätt, älskar mig för det. Att någon älskar mig när jag känner att jag förtjänar det minst, att någon ser när jag förtjänar det mest, och framförallt att någon älskar mig oavsett om jag förtjänar det eller inte, det är detta som knyter samman det som så ofta fallit samman i beståndsdelar i människors liv, nämligen kärlek. Det är också här dagens evangelietext kommer in. Jesus säger: ”Jag har allmakt i himmelen och på jorden, gå därför ut i hela världen och gör alla människor till lärjungar. Och jag är med er in till tidens slut”. Men huvudordet är ”Allmakt”. Sammanhanget är detsamma för lärjungarna som det är för oss. Livet har fallit sönder i mängd beståndsdelar. Den verklighet de en gång trodde på höll inte. Den höll inte alls. De har heller inte lärt sig hur man gör på annat sätt. De har inte kunskapen att leva på annat sätt, därmed är det elva vilsna lärjungar som ser Jesus stiga fram och säga, ”Jag har allmakt.”

I västerländsk teologi, och inte minst när det gäller många predikanters föreställning om Gud, så har allmakt predikats i en slags rationell mening. Detta har gjort att Gud som treenig kommit i skymundan. Gud till sin essens är inte en Gud som är allsmäktig i en rationell mening, utan i en relationell. Fader - Son - Ande hänger ihop och relaterar till varandra som skaparen, frälsaren och Anden som är berättelsen om kyrkan. Gud är inte allsmäktig för att hen vet allt, Gud är allsmäktig på grund av sin relation till allt.

När Jesus stiger fram till vilsna lärjungar och säger att han har allmakt, så säger han att det är i relation till honom som allt knyts samman till en helhet. Situationen kan förefalla mycket komisk. En ledare för elva vilsna lärjungar, utan mandat eller yttre position, gör anspråk på all-makt, och ger dessa vilsna ett uppdrag som syftar till alla folk och försäkrar dem sin närhet intill tidens slut. Det kan låta helt galet i våra ögon. Samtidigt, är det kanske så att det inte är så galet om vi just tänker Gud som platsen där allt knyts ihop och att denna plats inte ligger inom förnuftets räckvidd, utan för oss i en erfarenhet åt ett helt annorlunda håll. Nämligen, närvaro. En treenig Gud kanske inte handlar om ett stort allsmäktigt system eller en matematisk ekvation om Gud som man ska få ihop, att Gud är en och samtidigt tre. Det är inte en geometrisk triangel treenigheten handlar om. Utan om en berättelse om hur Guds skapelse, vår frälsning och kyrkan binds ihop av Guds kärlek till sin värld och oss.

Det skulle i så fall innebära att Gud, platsen där allt knyts ihop, inte finns i det storskaliga och i det rationella, utan i närhet: Livets patologier, handlar om att våra liv blev svårare att överblicka. Vi vidgade å ena sidan vyerna, vi talade om en större frihet, större öppenhet och ett bredare blickfång. Men samtidigt handlar inte vår egentliga längtan om huruvida vi kan befria oss från snäva perspektiv eller förmå att leva med det oändligt öppna, utan ytterst handlar vår längtan om ett rop efter närhet.

Detta är lite ”genialt” med dagens text: den Gud som säger sig ha all-makt är inte som vi kan förvänta oss storskalig. Med en storskalig gudsbild, det är då detta bibelställe till elva vilsna analfabeta fiskare blir ironisk. Men om den Gud som har all-makt inte är storskalig, utan gör sig som en av oss; som en som längtar efter närhet, som vill vara den kärlek och närhet som knyter samman allt till ett helt; om vi accepterar en sådan Gud, då kan vi äntligen hitta hem.

Gud är inte superhjärnan som räknar ännu bättre och snabbare än datorer. Gud är inte superfadern, som oföränderligt vet bäst. Gud är Kärlek. Gud är närhet.

När all kontroll glider oss ur händerna och när de mörka och vilsna dagarna blir allt för många, så finns det någon som stiger fram och ömt viskar i ditt öra: Jag är med dig alla dagar in till tidens slut!

Bön:

Vi ber till dig Fader - Son och Ande, tack för att du uppenbarat din berättelse om dig för oss. Att vi genom treenigheten getts språk för din frälsningshistoria och närvaro genom din kyrka i vår värld. Tack för att du öppnat ”himlen” över vår tidslighet och begränsning så att våra liv, våra handlingar och relationer omgärdas av din närvaro i all tid. Amen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 ©2020 Älvsjökyrkan. Långbrodalsvägen 46, 125 32 Älvsjö Tel. 08-647 12 60, webmaster@alvsjokyrkan.se

Sidan senast uppdaterad: 6 jun 2020