aklogo

 

 

Historia

 

ÄLVSJÖ MISSIONSFÖRSAMLING BILDAS

 

Älvsjö missionsförsamling har sitt ursprung ur en ekumenisk grupp som kallades Långbrodals Kristliga Verksamhetsförening. Den hade medlemmar som var missionsförbundare, baptister och metodister. Mötena hölls hos familjen Malmstedt som bodde på Vivelvägen 13. I och med att Örby baptistförsamling bildades 1910 lämnade C Malmstedt, som var baptist, föreningen. Föreningen hade då 12 medlemmar.

Den 18 september 1910 hölls ett möte hos målarmästare Hasselgren som också var baptist. Som mötesordförande fungerade skräddarmästare F.E Lundén och sekreterare var banvakt Walfrid Norling. Man diskuterade då i öppen kristen anda vad man skulle göra i den uppkomna situationen. På Lundéns förslag fattade man det radikala beslutet att upplösa Verksamhetsföreningen och i stället bilda en missionsförening. Den nybildade missionsföreningen hade vid bildandet 11 medlemmar.

Missionsföreningen hade ett enda syfte: "att samla alla troende, oavsett samfundsfrågor, till kristen verksamhet". Föreningen anslöts sig till Missionsförbundets syn på församlingen, men blev ansluten till Svenska Missionsförbundet först 1917. Vid bildandet fastställdes namnet till "Elfsjö & Långbrodals Missionsförening". 1914 ändrades namnet till Älvsjö Missionsförening, vilket i sin tur ändrades 1926, till det nuvarande namnet Älvsjö Missionsförsamling.

 

MÖTESLOKAL

 Den styrelse som tillsattes vid föreningens bildande hade som första uppdrag att ordna lokalfrågan. Man hade fått veta att bagarmästare Henning Steijer, hade ett större rum en trappa upp i sin nybyggda fastighet vid Storgatan som var ledigt för uthyrning. (nuvarande Långbrodalsvägen 48, bredvid den nuvarande kyrkan). Man fann rummet lämpligt som möteslokal och hyran 300 kronor per år inkl. värme och städning ansågs som rimlig. Föreningen hyrde omedelbart lokalen, skaffade nödvändiga inventarier och invigde den redan den 9 oktober 1910.

DRÖMMEN OM EN EGEN KYRKA

Denna lösning av lokalfrågan var dock bara tillfällig. Drömmen var att få en egen kyrkolokal, om än så enkel. De närmaste åren letade man därför ivrigt efter en lämplig kyrktomt. I juni 1914 enades man om att av AB Hem på Landet köpa en tomt på 1000 kvm vid nuvarande Långsjövägen 25 för 1.651 kronor. En insamlingsfest för "missionshusbyggnadsfonden" hölls den 2 augusti, till vilken man uppmanat medlemmarna att offra minst en veckoinkomst vardera. Resultatet blev 369 kronor kontant och löften om ytterligare 95 kronor senare. I slutet av sommaren bröt dock 1:a världskriget ut, vilket kom att hindra genomförandet av köpet. Ordförande och sekreteraren i styrelsen vilka hade fått uppdraget att genomföra tomtköpet kallades till mobiliseringstjänst för att försvara Sveriges neutralitet. Senare på hösten beslöt församlingen att med hänsyn till de oroliga tiderna skjuta på tomtköpet.

När man i januari 1915 på nytt tog kontakt med AB Hem på Landet hade priset på tomten ökat till 1.915 kronor. Detta ansågs dock så högt, att tanken på denna tomt måste överges. Några månader senare fanns dock ett nytt förslag. Godsägare Söderlund på Långbro gård var beredd att sälja tomten intill bagarmästare Steijer på Storgatan (Långbrodalsvägen 46) till ett pris av 1.600 kronor. Av detta skulle 600 kronor betalas kontant och resten genom en stående revers med 5 procents ränta.

Den följande tiden sökte man på olika vägar samla medel till byggnadskassan, samtidigt som man på olika sätt startade förberedelserna för att bygget. I september 1916 blev ritningarna godkända av Stockholms byggnadsnämnd och man fick byggnadslov. Bygget beräknades kosta 8 - 10.000 kronor och innehöll en större samlingssal med 150 platser och en mindre sal för 50 personer. Pga kraftiga prisökningar på byggnadsmaterial och svårigheter att överhuvudtaget få köpa byggvaror fick man dock pruta ned på ambitionerna. En säck cement kostade då 6 kronor vilket är mångdubbelt mer än vad det kostar i dag om man tar hänsyn till det försämrade penningvärdet. Trots att man utförde mycket av arbetet själva var det största bekymret för byggnadskommittén penningfrågan. Kostnaderna för allt material steg oupphörligt, man visste knappt från den ena dagen till den andra vad en vara kostade. Det gällde att offra och offra, låna och söka hjälp från olika håll. Markarbetena startade i slutet av 1916 och kyrkan stod färdig för invigning den 21 december 1919. Detta var en glädjens fest för församlingen. I samband med detta beslöt man att kalla den Missionskyrkan Betania.

 

FÖRSAMLINGEN OCH DESS VERKSAMHET VÄXER

 I drygt 30 år var det byggda "Gudshuset" församlingen andliga hem. Kyrkobyggnaden var då ca hälften så stor som den nuvarande kyrkan var, före den nu pågående ombyggnaden. Efter hand som verksamheten utvidgades, medlemsantalet ökade och stadsdelen blev allt folkrikare uppstod ett behov av ökat utrymme. Det var framför allt söndagsskolan som växte ur de gamla lokalerna. Lärarna hade mycket bekymmer för hur man med 130 barn skulle kunna bedriva en effektiv söndagsskola i så små lokaler. Man stod i den svåra situationen att man måste avvisa nya elever. Annat ungdomsarbete hade också startats upp och även denna verksamhet delade ofta söndagsskolans bekymmer om otillräckligt utrymme.

På årsmötet 1949 tillsattes en ny byggnadskommitté, vilken skulle planera för kyrkans tillbyggnad. Vid årsmötet 1950 meddelades dock att kyrkan i förhållande till tomten var så stor att den inte tillät någon tillbyggnad utan dispens från Kungl. Maj:t: Efter upprepade hänvändelser till myndigheterna, kontakter med banker, flera alternativa kostnadsförslag var församlingen redo att den 21 december 1952, på dagen 33 år efter den gamla kyrkans invigning, besluta om om- och tillbyggnad för en summa av 165.000 kronor. Från början var det meningen att ombyggnaden skulle ske i etapper, så att ungdomsvåningen i källaren skulle byggas ut i första hand och kyrksalen i andra hand. Tillstånd hade inte heller erhållits för mer än den första etappen, men då det ursprungliga kyrkorummet genom utgrävningar och sprängningar i källarplanet råkade bli allvarligt raserat, blev det nödvändigt att fortsätta också med den andra etappen.

 

 

Till Allhelgonahelgen 1953 kunde den nygestaltade kyrkan återinvigas. Ombyggnaden hade då dragit en kostnad av 372.000 kronor. Genom ett generöst bidrag på 90.000 kronor till ungdomsvåningen, från Allmänna arvsfonden klarades en stor del av kostnaden för ombyggnaden. Tanken var att samtidigt med ombyggnaden installera en piporgel i samband med ombyggnaden. Då emellertid byggnadskostnaderna betydligt överskred de ursprungliga kalkylerna måste detta skjutas på framtiden. En orgelfond bildades dock och efter sex år hade så mycket medel insamlats att man vågade förverkliga även detta önskemål. Den 15 augusti 1959 invigdes den nya orgeln från Tyskland, som då kostade 29.000 kronor.

 

PLANER FÖR NÄSTA UTBYGGNAD

I mitten av 1980-talet startade diskussionerna om en ny om- och tillbyggnad av kyrkan. De nuvarande lokalerna började kännas för små för den omfattande verksamhet som vi bedrev. Det var svårt att ha flera aktiviteter igång samtidigt och den samlingslokal som fanns i bottenvåningen var vid vissa tillfällen alltför liten. Vi ville också pröva andra verksamhetsformer för att på ett bättre sätt nå ut i samhället. Den första frågan som kom upp var om det överhuvud taget var möjligt att åstadkomma en utbyggnad av den befintliga kyrkan eller om vi skulle se oss om efter en ny plats för vår kyrka. Flera diskussioner fördes med stadens myndigheter om alternativ till den befintliga kyrktomten och möjligheterna att genom avstyckning av villatomterna närmast kyrkan öka kyrkans tomt.

Till slut hade församlingen två huvudalternativ att ta ställning till. Det ena var att göra en viss utbyggnad av den befintliga kyrkan. Det andra var att flytta till en tomt inom Långbro sjukhusområde, där staden planerade en utbyggnad av nya bostäder. I denna fråga valde församlingen att stanna kvar där man redan fanns och satsa på en om- och tillbyggnad av den befintliga kyrkan. Efter flera olika skisser och förslag beslöt ett församlingsmöte i september 1992 att anta Forss & Son som entreprenör för detta arbete.

 

ÄLVSJÖKYRKAN

Den 5 september 1993 invigdes den nya kyrkan. Den fick namnet Älvsjökyrkan för att betona församlingens förhoppning att kunna nå ut till flera Älvsjöbor. En klockstapel med kyrkklocka gjuten 1999 av Bergholz klockgjuteri, Sigtuna och skänkt av ett par Älvsjöbor invigdes vid Allhelgonahelgen år 2000. Klockan har även inskriptionen ”Ps 103 v 2: Lova Herren min själ”. Älvsjökyrkan värms sedan 2003 upp av bergvärme och den gamla delen har under de nu 25 åren genomgått ”ansiktslyftningar” i form av nytt tak, isolering och fasadputsning. Vaktmästarbostaden har även genomgått flera standardhöjningar.

De tre kyrkosamfunden som ursprungligen var representerade när föregångaren till Älvsjö missionsförsamling - Långbrodals Kristliga Verksamhetsförening – fanns gick samman 2011 på riksplanet och bildade Equmeniakyrkan. Älvsjökyrkan används nu av två församlingar som båda tillhör Equmeniakyrkan – Älvsjö missionsförsamling och våra hyresgäster The Center. Under en femårsperiod (2011-2016) höll även en kurdisk församling Zhiani Nue sina gudstjänster i Älvsjökyrkan.

Älvsjö Missionsförsamling firade 100-årsjubileum år 2010. Den är en relativt liten församling; i skrivande stund (2017) är medlemsantalet 98.

Men kyrkan är till inte bara för dem som är medlemmar i Älvsjö missionsförsamling, utan är i lika stor del till för Älvsjöbor i alla åldrar. På eftermiddagarna ljuder det från Stockholm Kulturskolas musikundervisning eller från jazzmusiker i alla tillgängliga lokaler. På kvällarna fylls Älvsjökyrkan av olika grupper inom Equmenia Älvsjö – f d Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU) – och de två församlingarna. Det handlar om bordsrollspel, scouting, barnkörer, gospelkör, tonårsaktiviteter, lovsångsband, blandad kyrkokör, bibelstudier, samtalsgrupper, öppna kulturaktiviteter och sammanträden. Hemsidan ger dig information om allt detta.

I Älvsjökyrkan kan du på precis samma sätt som i Svenska kyrkan döpa dina barn, gå på konfirmationsundervisning, gifta dig o.s.v. Här kan du finna tröst och vila från dagens hårda samhälle; här finns en öppen kyrka för alla dina andliga behov, där du kan dela glädje och bekymmer i alla livets olika situationer med andra medmänniskor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 ©2017 Älvsjökyrkan. Långbrodalsvägen 46, 125 32 Älvsjö Tel. 08-647 12 60, webmaster@alvsjokyrkan.se

Sidan senast uppdaterad: 31 aug 2017